Moa Anderssons minnesfond är en öppen fond som stödjer VSGF:s ungdomsverksamhet
Moa Andersson, en levnadsglad tjej med en enormt stark drivkraft om att ingenting var omöjligt. Hon la mycket av sin fritid på att engagera sig inom VSGF och framför allt inom ungdomsverksamheten. Moa startade, trots sin unga ålder, upp både flicklag och ett damlag i fotboll, dessutom var hon flitigt aktiv i fotbollsskolan under sommarveckorna på Virumsvallen.
Hon såg föreningen och framför allt ungdomsverksamheten som en viktig plats där ALLA, barn som vuxna, tjejer som killar skulle trivs, även nysvenska där idrotten var ett bra sätt att integreras på i Virserum. Här skall alla känna delaktighet och samhörighet, för Moa var alla en tillgång för laget, föreningen och samhället. Hon tyckte att alla var lika värda och lika viktiga.

Moa själv var redan som 6:åring aktiv inom fotbollen där hon började spela i ett pojklag, senare spelade hon i ett flicklag som hennes föräldrar var tränare för samt hennes lillasyster Mimmi spelade i. VSGF var föreningen i Moas hjärta och hon spelade hela sitt liv här och avslutade i damlaget som hon på egen hand tog sig an att starta upp.
Genom sitt stora engagemang både inom föreningen och samhället blev Moa ett känt ansikte i Virserum. Hon mötte alla med ett stort leende och ett positivt bemötande. Hon blev snabbt en stor förebild både för de yngre samt även för de äldre. Moa hade stora visioner för hela föreningen där inget var omöjligt för henne och inga drömmar för stora. Föreningshjärtat pumpade ända ut i fingerspetsarna på Moa, under tuffa tider för föreningens A-lag gick Moa alltid på deras matcherna med mottot “Det är nu som de behöver oss som allra mest”. Detta ledord säger mycket om vem Moa var.

Moa älskade sitt Virserum men framför allt älskade hon Virumsvallen. Det var där hon ville vara, det var där hon hörde hemma. Hon ville att alla skulle känna samma glädje för idrotten som hon gjorde. Att vinna var inte det viktigast för Moa utan att så många som möjligt fick chansen att träna och spela i lag, känna samhörighet och glädje tillsammans var det allra viktigaste.

Moa Andersson lämnade oss hastigt och tragiskt den 11 mars 2017, hon blev endast 19 år gammal. Moa hade varit engagerad i VSGF hela sitt liv.